Vi har inget kvar att tävla om, vi har alla redan vunnit!

Turen brukar starta på ungefär samma sätt varje gång, väl ute vill vardagstressen inte riktigt släppa sitt grepp. Det första lägerbygget blir ofta en uppvisning i effektivitet. Upp med tältet, fram med köket, ut med sovsäcken, pumpa liggunderlag, allt medan maten blir klar. Nästa uppgift är redan planerad innan den första är klar. Plötsligt sitter vi där på klippan och upptäcker att vi är färdiga. Färdig med vad? Med dagen kanske, eller med stressen? Samtalen växer i takt med tillgången på tid, plötsligt bottnar vi i en dialog om andra saker än träningar, jobb, handling och möten. 

 

Det brukar ta ett dygn innan tanken stillat sig och tiden blir oviktig, ett tydligt tecken är att det nervösa pillandet på telefonen upphör. Plötsligt tar frukosten lite längre tid att avverka, kaffet smakar lika gott både efter första, andra och tredje koppen. Tankar tar precis som det goda samtalet tid och här ute med en öppen horisont har de uppenbarligen lättare att få den tid de behöver för att växa, landa och förpackas, klara att tas fram när stressen gör oss blinda nästa gång. 

Vid en frukost på en klippa för något år sedan reflekterade vi över att så mycket av vår fritid och friluftsliv bygger på prestation. Snabbast runt kusten, fjällkedjan på rekordtid, högst upp, längst bort. Snabb, snabbare, snabbast. Tanken förde mig till två föreläsningar jag hade förmånen att lyssna till för några år sedan, de handlade om likartade äventyr men med olika infallsvinklar. Den första föreläsningen hölls av några tjejer som i en och en halv timme trollband oss åhörare med en fantastisk berättelse om natur, människor och djur de mött på sin tur. Allt i deras föreläsning kretsade kring upplevelsen de haft under sin expedition. Stärkt och inspirerad lämnade jag föreläsningslokalen med en känsla av att jag varit delaktig på en fantastisk tur i en oslagbar miljö. Nästa föreläsning hölls av en man som gjort ett likartat äventyr i en annan del av världen, förutsättningarna var relativt lika för de två expeditionerna, strapatsrika, fantastiska naturområden och ett djurliv utöver det vanliga, men fokus låg på vitt skilda håll. Hela den andra föreläsningen handlade om hur långt han skidat, hur mycket pulkan vägde, hur ensam han var, vilka faror han utsatt sig för och vad allt kostat. En och en halv timma prestation. Inget i den föreläsningen kunde jag relatera till eller skapade lust att vara ute. När jag lämnade föreläsningslokalen för andra gången samma kväll hade min syn på friluftsliv förändrats i grunden. Jag som också i perioder jagat distans, tid och höjdmeter skulle i fortsättningen fokusera mer på upplevelsen och mindre på prestation. 

Dagen efter föreläsningarna ändrade jag planerna för en tvåveckors paddling, jag kom på mig själv sittande och räkna på hur långt jag skulle vara tvungen att paddla per dag för att nå mitt slutmål. Hur skulle min upplevelse av turen blivit om jag inte nått slutmålet på utsatt datum? Förmodligen skulle jag vara besviken och frustrerad och upplevelsen skulle komma i skymundan. Jag skrotade tanken på att ta mig till en speciell plats och bestämde mig för att vara ute i två veckor. Jag kommer dit jag kommer blev mitt nya motto. Därmed inte sagt att alla turer är fria från strapatser och i viss mån prestationer, ett oväntat väderomslag, vågor som bryter i sundet du ska passera eller dimman som plötsligt skapar en känsla av att du befinner dig i en mjölkförpackning skapar både stress och adrenalinpåslag. En stress som gör att sinnena skärps och du blir helt uppslukad av nuet. Eller för att citera Malte 12 år när han just surfat in bland vassa stenar och höga klippor i 40 cm vågor och 8 m/s på sin första kajaktur till havs. -Det där var fett nervöst, men fett kul! 

Det är lätt att skapa en positiv upplevelse av utelivet med hjälp av en kajak. Har du barn eller en ny vän som inte varit ute så mycket förut är kajaken det perfekta verktyget för att grundlägga behovet av att vara ute. Den är i allmänhet tillräckligt stor för att man skall kunna slösa med bekvämligheter. Är du van att packa en ryggsäck för en veckotur så framstår packningen av en kajak som att slänga in lite saker i en container. Det stora tremanstältet blir ett lyxigt boende för två. Sovsäcken kan vara lite varmare och liggunderlaget lite tjockare än du är van med från fjällturen. Det faktum att du till största delen sitter väderskyddad i en kajak gör också att du sällan fryser, regn och vind får mindre inverkan på den positiva upplevelsen av att tillbringa tid ute. Väder är ju dessutom som bekant alltid sämre när man sitter inne och tittar ut än när man faktiskt är ute i det! 

Om du stått på ett vindpinat fjäll i februari och ätit frystorkad mat tillagad direkt i påsen på halvvarmt termosvatten så kommer du uppskatta matlagningen på kajakturen. Är det inte allt för varmt i vattnet fungerar kajaken som ett kylskåp. Färsk mat för flera dagar brukar inte vara några problem att få med sig. Du kan kosta på dig att krydda pastan med rökt skinka goda oliver, parmesan och färsk oregano, du kan fylla pitabröden med färska grönsaker, fetaost och rökt fisk. En flaska gott vin eller en läsk får lätt plats i fören eller aktern på kajaken och bidrar till att matupplevelsen även den blir en del av ditt friluftsliv deluxe. Att slutligen få berätta för magen att middagen är över med en chokladbit och en kopp kaffe medan solen sänker sig i horisonten kan få den mest friluftsskeptiska människan att aldrig vilja gå in igen.

När solen till slut bestämt sig för att krypa ner i havet är det dags att sammanfatta dagen, mötet med havsörnen var ett av de bestående intrycken som Maja hade på sin första tur bland de yttre öarna i Gräsö skärgård. Plötsligt satt den där, på en klippa 50 m framför oss. Med högt uppdragna axlar, bred ryggtavla och enorm pondus betraktade den oss en stund innan den gav sina vingar luft, cirklade några varv och slutligen begav sig bort mot de skogsklädda öarna längre in mot land. Ok, Majas sammanfattning var kortare än min, Stor pippi!

Det är lätt att känna en oerhörd tacksamhet över det faktum att vi i Norge, Sverige och Finland har möjlighet att vakna till ny havsutsikt varje morgon, vi kan laga mat, sova och vistas i naturen utan fråga någon om lov. Vi kan med väldigt små medel skapa våra egna äventyr och ”expeditioner” fria från tidtagning, jämförelse och tävling. Vi har ju alla redan vunnit, tävlingen är över. Nu är det upp till dig att hämta priset som helt enkelt är möjligheten att vistas utomhus.

Det är snyggt med ute!

Magnus Jonsson